Det här är 13:e gången hon är inlagd på sjukhus..Det är i mitten på januari 2000 och sen 2 månader bor vi utan barnens pappa. Nu bor vi 3 km från honom och vi är fortfarande vänner..kanske inte de bästa men det funkar iallafall smärtfritt.

Nu blir det återigen Astris Lindgrens sjukhus och Jan Svensson ska operera Cindees reflux. Cindees högra urinledare släpper upp urinen till njuren och det är inget bra. Det ska sitta en backventil på slutet av urinledaren, så när urinen väl har kommit till blåsan ska det inte kunna backa tillbaks upp i njuren igen. När backventilen inte funkar så kallas det för reflux. Väldigt enkelt beskrivet (hoppas ingen läkarkunnig läser detta)

Fortfarande vet de inte att hon saknar ringmuskel i blåsan för att kunna hålla tätt, så i efterhand vet vi ju att även denna operation var i onödan :-( Hade de vetat det så hade hon fått en Cocks blåsa direkt!

Som vanligt blev det en massa misslyckade försök att sätta nål på henne. När de försökt 4 gånger så sa jag till att de fick ringa ner till narkosen och be dem sätta nålen, de kom och fick in den direkt!

Hon är snart 10 år och väger 22,5 kg och är 122 cm lång.

Storebror Jimmy och hans flickvän var på besök innan operationen. Morfin i kanylen och sen bar det av till operationen. Det blir värre och värre för varje gång man ska lämna henne efter att hon blivit sövd. Tårarna rann och benen bar mig nästan inte. 2 sköterskor fick leda mig ut. 4 timmar tog det innan hon var tillbaka på uppvaket. Urinledaren är nu intråcklad i blåsväggen från höger sida till vänster sida. Nu tror de inte att urinen ska backa upp i njuren längre. Kopplad till en maskin som kollar syremättnad, puls och blodtryck som tas automatiskt varje kvart. Antibiotika i ena handen och glycos i den andra. Kateter in i urinblåsan.  2 dräneringar..1 som sitter i blåsväggen och den andra som bara är inne i magen.  En slang med ryggmärgsbedövning i ryggraden så att hon är förlamad från midjan och neråt! Hon ska vara helt stilla under läkningen.

Natten som följde tog de blodtryck 1 gång varannan timme och såklart vaknade hon varje gång. De måste göra det för att hon har ryggmärgsbedövningen. Hon får också en alvedon-supp var 6:e timme och pencillindropp 2 gr/dygn. Hon får bara ligga i sängen och vi måste hjälpa henne att vända sig ibland så hon inte får liggsår. Benen är ju förlamade. Vi lånar massor av leksaker, videofilm och musikkassetter från terapin, Hon har svårt att somna för fötterna domnar och hon har mycket klåda på ryggen och i nacken. Och hon får inte ens halvsitta i sängen!

Dagen efter så kom smärt-doktorn och bytte ut Marcain mot Narop, fortfarande bra smärtlindring men hon ska kunna röra fötterna lite.Kräktes på f.m. och fick något mot illamående i kanylen. Hon blev trött av det och sov i 4 timmar. Hon är ledsen och har ont i magen. Jag masserar magen så gott det går (har fortfarande dräneringsslangar kvar i magen). Det pruttas ordentligt..

På 3:dje dagen går den sista kanylen sönder så nu måste hon ha i sig stora mängder vätska för att slippa få en ny kanyl. Hon blev också av med ryggmärgsbedövningen. Den gjorde inte ont att få bort. Åt och drack bra.

På dag 4 fick hon komma upp i en sittvagn. Det är jättemycket gaser i magen och de verkar göra mer ont än själva operationen. På kvällen tog de bort dränet som ligger inne i magen. Det är av mjukplast och gick bra att få ur. Den sista dräneringsslangen som är inne i blåsväggen ska tas bort på dag 12 under narkos.  Det är mycket att göra här om man jämför med de andra sjukhusen vi varit på. Clowner nästan varje dag, skola och lekterapi, julgransplundring med fiskdamm och grillad korv var vi också med på. 2 av mina bröder var på besök med sina familjer

Mormor, Eddie och Geena kom också på besök, Geena sov t.o.m. över i min säng 2 nätter. Cindee och jag var så glada att se dom och det var så härligt att Geena ville vara kvar på sjukhuset hos oss. Cindee fick något annat att titta på för Geena är en liten lustigkurre när hon sätter den sidan till!

Dag 12 togs det sista dränet bort under narkos och på kvällen fick Cindee stå på sina ben för första gången sedan operationen. Hon var så darrig och svag i benen fast hon fick hjälkp av mig, en SSK och Geena. Hon blev också svårt yr i huvudet.

Dag 13 blev det ultraljud av blåsan och njurarna och så blev hon av med det sista....katetern!

Sen var det härligt att komma hem till Gotland igen <3<3<3

Här kommer lite foton i urdålig kvalite!