När Cindee var 6 månader skulle de sy ihop hennes läpp. Vi fick veta att LKG-spalt ofta är ärftligt men varken jag eller Kenneth har någon i släkten som har eller har haft LKG-spalt. Här visste vi ju ännu inte att hon har en diagnos där LKG ingår...
LKG är förkortning på läpp-, käk- och gom-spalt och Cindee hade så mycket som man bara kan ha. Det bakre gomseglet var obefintligt. När hon åt mat och skulle svälja så pressades hälften av maten upp i näsan och rann ut genom näsborrarna. Det såg lite absurt ut när hon åt t.ex. spagetti! Efter några år lärde hon sig att svälja så att maten kommer ner där den ska..mer om detta senare...
En fantastisk läkare som heter Ola Larsson ska operera henne. Han har tagit henne genom de flesta av hennes ansiktsoperationer och han hade jag stort förtroende för. Hon blev fotad både framifrån och från sidan och så vill de att hon ska väga över 5 kg. Hon vägde 5,8 så det var ju bra. Personalen tycker att Cindee är så lugn och harmonisk och hon har inte gråtit någonting trots både svalj- och näs-odling.
Cindee var nummer 1 till operation. Yngst går först. Hon fick lugnande upp i rumpan så hon blev helt groggy. De försökte sätta en kanyl på henne men efter 4 försök gav de upp och sa att de sätter den efter hon blir sövd. Hon fick kraftig hicka precis innan hon somna. Det var en pärs att se henne ligga där och inte kunna röra sig men med ögonen öppna. Mina ben var darriga och ville inte bära så en sköterska hjälpte mig ut.
Operation tog 2,5 timmar. Hon såg inte ut som min lilla stumpa längre. Hela ansiktet var helt förändrat. Men så glad man var att det var gjort och idag syns det inte mycket av ärret. Smärtlindring fick hon av en panodil-supp i rumpan. Välling åt hon efter bara några timmar. Hon hade en mjuk nappflaska som man tryckte ur vällingen, för hon kunde inte suga. Det gjorde hon inte innan heller. De här barnen kan inte få nåt vakuum i munhålan som ju behövs om man ska få i sig nåt.
Nattsyrran trodde att det skulle bli en jobbig natt för att hon hade ont, hela armstöd med stålskenor i för att hon inte ska stoppa fingrarna i munnen eller bråka med stygnen och fick inte använda napp, men Cindee sov hela natten. Dagen efter gick det åt 5 panodil-suppar och på kvällen bytte de ut det blodiga tejpen på överläppen. Det var inget populärt....
Dag 5 fick hon en "lättnarkos" i låret och de tog bort stygnen. 1 veckas sjukhusvistelse var över! Puh!
LKG är förkortning på läpp-, käk- och gom-spalt och Cindee hade så mycket som man bara kan ha. Det bakre gomseglet var obefintligt. När hon åt mat och skulle svälja så pressades hälften av maten upp i näsan och rann ut genom näsborrarna. Det såg lite absurt ut när hon åt t.ex. spagetti! Efter några år lärde hon sig att svälja så att maten kommer ner där den ska..mer om detta senare...
En fantastisk läkare som heter Ola Larsson ska operera henne. Han har tagit henne genom de flesta av hennes ansiktsoperationer och han hade jag stort förtroende för. Hon blev fotad både framifrån och från sidan och så vill de att hon ska väga över 5 kg. Hon vägde 5,8 så det var ju bra. Personalen tycker att Cindee är så lugn och harmonisk och hon har inte gråtit någonting trots både svalj- och näs-odling.
Cindee var nummer 1 till operation. Yngst går först. Hon fick lugnande upp i rumpan så hon blev helt groggy. De försökte sätta en kanyl på henne men efter 4 försök gav de upp och sa att de sätter den efter hon blir sövd. Hon fick kraftig hicka precis innan hon somna. Det var en pärs att se henne ligga där och inte kunna röra sig men med ögonen öppna. Mina ben var darriga och ville inte bära så en sköterska hjälpte mig ut.
Operation tog 2,5 timmar. Hon såg inte ut som min lilla stumpa längre. Hela ansiktet var helt förändrat. Men så glad man var att det var gjort och idag syns det inte mycket av ärret. Smärtlindring fick hon av en panodil-supp i rumpan. Välling åt hon efter bara några timmar. Hon hade en mjuk nappflaska som man tryckte ur vällingen, för hon kunde inte suga. Det gjorde hon inte innan heller. De här barnen kan inte få nåt vakuum i munhålan som ju behövs om man ska få i sig nåt.
Nattsyrran trodde att det skulle bli en jobbig natt för att hon hade ont, hela armstöd med stålskenor i för att hon inte ska stoppa fingrarna i munnen eller bråka med stygnen och fick inte använda napp, men Cindee sov hela natten. Dagen efter gick det åt 5 panodil-suppar och på kvällen bytte de ut det blodiga tejpen på överläppen. Det var inget populärt....
Dag 5 fick hon en "lättnarkos" i låret och de tog bort stygnen. 1 veckas sjukhusvistelse var över! Puh!
Några timmar efter operationen. Jättesvullen och med en massa intorkat blod på tejpen som satt över stygnen.
1 kommentar(er)
